Elektrifierade vägar ett steg mot bättre miljö

TEBORG
Kan elektrifiera
de vägar med intelligenta fordon vara en av lösningarna för att minska koldioxidutsläppen i världen? Det tror Siemens som satsar på spännande projekt i Tyskland, USA – och Sverige.
– Föraren ska inte behöva göra mer än han gör idag, menar Anders Bylund på Siemens.

Utsläppen från trafiken på våra vägar är ett allvarligt hot mot att nå de miljömål som Sverige och resten av världen har satt upp. Ett sätt att skona miljön och dessutom får mer effektiva godstransporter kan vara elektrifierade vägar.
När Infrastrukturkommissionen höll seminarium om näringslivets transporter under torsdagen, berättade Anders Bylund från Siemens om vilka delar av infrastrukturen som skulle kunna elektrifieras.
– Det är lämpligt där det finns tunga transporter med hög intensitet som till exempel till och från hamnar eller vid en gruva där du har stora massor som ska transporteras en bestämd sträcka.
Vilka delar som än elektrifieras är det viktigt att, som vanligt, få ekonomi att gå ihop och då krävs tillräckligt mycket transporter.

Testprojekt utanför Gävle
I Sverige är det naturligtvis på vägarna kring Stockholm, Göteborg och Malmö som potentialen är störst men Siemens har också planer för ett test utanför Gävle.
– Det finns ett embryo till ett projekt där vi tittar på att sätta upp en demonstratör på E10:an mellan Sandviken och Kungsgården. Det är i så fall två kilometer som ska elektrifieras på en sida och där tänker vi oss köra transporter tillsammans med tex Sandvik, Boliden och Stora Enso. Det blir då ett test på två år, säger Bylund.
Till skillnad från spårvagnar och trådbussar behöver lösningen för elvägar inte betyda att godstransporterna är fästa i linan över vägen. En strömmottagare känner av linan och transporten kan fritt röra sig i sidled, vilket gör att spår i asfalten undviks.
– För att fordonet ska kunna röra sig fritt mellan den elektrifierade delen och den vanliga delen måste kopplingen till ledningen vara intelligent. När strömmottagaren känner av ledningen fälls den upp och fordonet går över till el. Föraren ska inte behöva göra något mer än han gör idag.

Måste samarbeta kring näten
Miljöpartiets fd språkrör Maria Wetterstrand är nu en av fem ledamöter i Infrastrukturkommissionen och ser potentialen i elektrifierade vägar.
– Det är intressant, precis som alla projekt där man försöker att få fossila bränslen från vägtransporterna, framförallt när det gäller tunga transporter.
Men du varnade för konsekvenserna om vi inte skapar ett gemensamt elektrifierat nät i Europa?
– Jag fick lite associationer till den dåliga samordningen kring järnvägsnätet. Det har vi pratat om i 25 år nu men det finns det ju en del brister. Det är nog bra om man sätter någon form av standard.
En annan del av utvecklingen framtidens transporter för både gods och personer är förarlösa fordon. Vissa forskare menar att 2050 kommer tre av fyra fordon som rullar på de svenska vägarna vara förarlösa, eller autonoma som de också kallas.
– Förarlösa bilar kommer att komma och det innebär stora förändringar. Nu kan vi ju sitta här och lära folk ecodriving men de kommer ändå inte att köra själva i framtiden, med största sannolikhet, menar Wetterstrand.

infragbg

Viktigt med tillräckligt farledsdjup
På plats på Infrastrukturkommissionens hearing fanns också Arvid Guthed (bilden till höger) från Göteborgs Hamn. Hamnen, som är den i särklass största i Sverige när det gäller att ta emot gods, brottas med problemet att fartygens storlek bara ökar.
– Vi har sett en utveckling de senaste 20 åren där containerfartyg blir större och större vilket ställer krav på framförallt farledsdjup men också kranar. I dagsläget kan vi ta emot de största fartygen som klarar att lasta 18 000 containrar men då är de inte fullastade när de kommer till oss.
Men kan fartygen verkligen bli större än vad de är nu?
– Tveklöst. Vi kan se vad rederierna har lagt för beställningar och då pratar vi om fartyg som kan ta 21 000 containrar.
Hearingen i Göteborg innehöll även en belysning av forskningen kring transporter och Elna Holmberg från Chalmers talade om framtidens utmaningar när det gäller elbilar, batterier och laddstolpar. Dessutom fanns Sofia Vennersten från Closer/Lindholmen Science Park på plats och informerade om deras jobb kring transporteffektivitet.

Den 9 juni samlar Infrastrukturkommissionen och Stockholms Handelskammare ledande samhällsdebattörer och forskare för en hearing om storstadens transporter.
Storstadens transporter kräver både snabba förbindelser till andra städer och effektiva transporter i regionen och i staden. Under dagen presenteras bland annat ett business case för snabbare järnvägsförbindelser Stockholm – Oslo och en genomgång av de större förslagen för alternativa förbindelser i Stockholmsområdet.
Bland de medverkande:
Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare
Catharina Elmsäter-Svärd, tidigare infrastrukturminister (M)
Björn Rosengren, ordförande Norsk-Svenska Handelskammaren och tidigare näringsminister (S)
Maria Wetterstrand, Infrastrukturkommissionen och tidigare språkrör (MP)

Moderator och värd är Björn Hasselgren, ordförande Infrastrukturkommissionen.

Seminariet är avgiftsfritt och det finns enklare lunch i samband med registrering.

Anmälan här:
http://www.chamber.se/evenemang/hearing-alternativ-finansiering-for-storstadens-tr.htm